En vårdag kom han, älskade Arvid. Återigen fick jag glädjen över att bli mamma. Emma blev storasyster och vi blev tvåbarns-föräldrar, jag och Kalle.
Jag hoppades så att NU, nu skulle allt bli bra,vi skulle bli den där familjen jag hoppades på. Men det blev ju inte så.
Jag lärde känna lite nya människor, genom BVC och andra mötesplatser för familjer. Utåt sett var jag en lycklig kvinna. Men inombords var det en berg och dalbana. Likaså vårt familjeliv.
Återigen var amningen på tal, "en riktig mamma ammade sitt barn" sa Kalle. Men precis som med Emma, fick vi börja ge flaska tidigt.
Jag fick höra att jag var självisk, elak och en dålig mamma.
Nu började Kalle bli ännu mer svartsjuk på barnen, helt plötsligt var de två små som pockade på min uppmärksamhet. Han började vara ute mer på kvällar och helger, spelade och drack upp en massa pengar.
Han kunde blir arg för minsta lilla grej, ett minne som alltid har funnits i mitt bakhuvud var när vi hade kommit hem från min mammas hus en dag. Emma hade fått en liten ängel i present av mormor innan vi åkte. När vi väl var hemma var ängeln borta, vi hittade inte den någonstans.
Kalle blev rasande, skrek åt mig ( och Emma) "- se till att hitta den innan jag kommer hem, annars vet du vad som väntar"
Och smällde dörren bakom sig när han gick ut.
Klumpen i magen, rädslan och paniken över att hitta denna jävla ängel. Åh, jag minns det som igår! Vilken ångest! När vi äntligen hittade den, kände jag SÅN lättnad, jag kramade om Emma hårt och började andas igen.
När Kalle kom hem och såg ängeln sa han lugnt "-va bra att ni hittade den"
Som att inget hade hänt.
Det var ofta så här, som Mr Jekyll och Mr Hyde. Två personligheter. En som älskade och en som hatade. Han höjde mig till skyarna ena dagen och sänkte mig som ett skepp andra dagen.
DET RELIGIÖSA
Kalle fick ångest när han hade druckit eller spelat upp våra pengar. Då vände han sig till Gud, han var först på plats i kyrkan varje söndag, han bad och bad och bad. Han var den frommaste av dem alla, varje söndag.
Hemma gick det där fromma överstyr. Sena nätter satt han uppe och läste Bibeln. Vissa nätter väckte han även mig. Då skulle jag antingen höra när han läste för mig om hur människor skulle leva, eller så skulle jag, genom högläsning, läsa två speciella Bibelstycken;
1. Det ena var hämtat från 1 Mosebok och handlade om när Lots hustru såg sig om, och tittade på sin gamla stad, sitt gamla liv. Trots att hon inte fick. När hon gjorde detta blev hon förvandlad till en saltstod.
2. Det andra kom från Johannesevangeliet och berättade om när Jesus förhindrade en kvinna från att bli stenad till döds. Kvinnan hade ertappats med att vara otrogen och skulle straffas. Jesus sa till kvinnan, när stenkastarna hade gått därifrån, att även hon skulle gå, men hon fick inte synda mer.
Under våra år tillsammans, återkom dessa två stycken om och om igen. Jag blev antingen jämförd med Lots fru, eller med Synderskan. Jag var en idiot, hora, jäkla svensk, tjock.
SLÄKTEN
Vi åkte till Kalles hemland, till hans familj. Emma var 4 och Arvid var 1. Vi bodde hemma hos hans familj; vi fyra plus hans föräldrar, i en 2:a. I tre veckor.
( När vi umgicks med min familj skulle vi MAX sova över en natt. Helst inte det heller)
Flera kvällar stack han ut med sina kompisar, som inte hade familj. Jag & barnen fick stanna hemma, med föräldrarna som inte kunde engelska. När jag påpekade att vi också ville göra roliga saker, fick jag höra att jag var elak och otacksam. Tyckte jag inte om att umgås med hans familj?
För Kalle var det viktigt att visa upp sig, visa upp sin familj och att han hade pengar ( som vi inte hade igentligen) Han köpte parabol till sina föräldrar, han investerade i en lägenhet i området, han köpte dyrt kött till hela familjen.
Vi gick till hans hemkyrka, som en stolt tupp rörde han sig bland folket, alltid ett steg före mig. Hejade glatt på alla, den förlorade sonen hade återvänt.
Det var också en återkommande grej, han inkluderade aldrig mig i samtal. Var jag bredvid och han och hans vänner pratade sitt hemspråk, översatte han aldrig. Bara om jag frågade. Och då fick jag skit efteråt; varför gnällde jag, jag kunde ju se till att lära mig hans språk istället (precis som han hade lärt sig svenska), jag var inte social med kvinnorna.
Emma hade aldrig sovit över hos någon, ingen hade någonsin fått passa henne, inte ens min mamma.här i Sverige.Detta hade Kalle bestämt. Helt plötsligt bestämde han, tillsammans med sin syster, att Emma skulle sova över hos henne och hennes familj. Och jag kunde bara se på när hon åkte iväg. På kvällen pratade vi i telefon och hon var så ledsen. Jag var ledsen.
Kalle, ja han hade som vanligt stuckit ut med kompisar.
